Hosta och ont.

publicerat i Allmänt;
Igår var en ganska kass dag.
Barnen, Casper och Molly har haft jobbig natthosta. Molly har nästan tappat rösten. Hon är jättehes, på grund av hostan och Casper har sovit dåligt. Så igår fick jag äntligen tid på vårdcentralen. Vilket självklart också innebar att Oskar var tvungen att jobba, han som egentligen skulle vara hemma. Ja, men sånt är livet och det är väl inga problem.
Om det inte vore så att jag vaknade med väldigt intensiv smärta i sidan/magen.
Men jag är ju som jag är och tänker att det går över. Så jag tog en ipren och började fixa frukost till kidsen.
Det blev inte bättre, utan värre. Vilade en stund på soffan och när det inte blev bättre tog jag någon annan värktablett. Sen var det dags att duscha, ta på barnen kläder och gå ner till vårdcentralen.
Jobbigt, men det gick!
 
Väl där gick det ju fort, det var ju bara hosta vi sökte för. Men det togs ett snabbt stick i fingret på dom för säkerhetsskull. Dom var så duktiga mina små älsklingar! Det var inget fel på dom som tur var (precis som jag visste), bara hosta. Så hon skulle skriva recept på hostmedicin. Bra!
 
Vi tog på ytterkläderna igen och promenerade bort till apoteket (fortfarande med smärta, för inte var jag så smart att jag tog upp det på vc). Självklart var det kö! 
 
Vad händer när det är våran tur tror ni?? Jo, det finns såklart inget recept! På någon av barnen. Nänä, självklart inte. Men apotekstanten sa att dom kanske hade mycket att göra och att det då kunde ta lite längre tid. Mmm, jaja, min man får väl hämta det när han kommer hem från jobbet då, sa jag och gick hemåt.
 
Utfodra barn och ta mer smärtstillande. Ringa Oskar och be honom hämta medicinen på väg hem. Vila på soffan. Tycka synd om mig själv. Inte vilja oroa någon och lider i tysthet. Rädd för vad det kan vara. Det blev bara värre.
 
Oskar ringer, fortfarande inget recept. Han får springa till vårdcentralen som stängen fem minuter senare. Får tag i rätt läkare som skyller på att det varit mycket att göra och skriver recept direkt. När han väl kommer hem får han ta över barnen och jag vrider mig lite i soffan. 
 
Ett tag funderade jag på att ringa pappa eller bror för att köra mig till akuten eller 112. Det gjorde sååå ont och ingenting hjälpte. Fruktansvärt jobbigt. Jag kunde inte sitta, inte ligga, inte stå. Otäckt!
 
Jag fick tillslut i mig lite middag och det kändes bättre i ungefär fem minuter. Sen kom det tillbaka igen. Mer tabletter och sen lade jag mig i sängen innan kl 21. Vände och vred mig. Till slut somnade jag.
 
När jag vaknade imorde så kändes det bra. Tills dess att jag varit vaken och stått upp i fem minuter. Inte lika illa som igår, men ändå så att jag fick ta smärtstillande. Denna gången gick det över och jag har inte haft ont på flera timmar nu. Men jag undrar fortfarande vad det kan vara. Kommer det tillbaka igen så får jag åka in till akuten och ta reda på vad det är.
 
Nej, nu ska jag sluta tycka synd om mig själv och ha en mysig lördagskväll med min man 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av sofia:

Men toka .du måste ju till läkaren. Tänk om de e något all allvarligt. Du måste vara rädd om dig!♥

Svar: Ja, jag vet! Jag ska gå nästa gång. Kram
Veronica Ekblad

2:a kommentar, skriven , av sofia:

Men toka .du måste ju till läkaren. Tänk om de e något all allvarligt. Du måste vara rädd om dig!♥

3:e kommentar, skriven , av Tina:

Men hjärtat! Du måste vara rädd om dig! Nästa gång måste du söka när du får så där ont! KRAM

Svar: Jag vet, jag ska göra det. Jag har lovat mannen det också, han blir orolig för mig. Men nu har jag inte haft ont sedan lördags morgonen :) KRAM
Veronica Ekblad

Kommentera inlägget här :

mammabloggar.nu